Inbjudan
- Orgelläktaren är i första hand en plats för bön. Ingenstans i kyrkan ber man mer ostörd än på orgelläktaren. Orgelläktarens bön är som kammarens, den sker "i det fördolda" (Matt. 6:6).
- På orgelläktaren finns plats för tvivel. Längst bak på orgelläktaren sitter den ostörd som bara förmår ropa "Gud förbarma dig över mig syndare" (Luk. 17:13) eller som Jesus själv "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?"
- Men orgelläktaren är också en plats för tro och lovsång. I Psalt. 22 viker ångestropet för tron: "Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels [d.v.s. Kyrkans] lovsånger. På dig förtröstade våra fäder, de förtröstade, och du hjälpte dem." Tron bygger på fäders och mödrars vittnesbörd, på Kyrkans tradition och lovsång.
- På orgelläktaren finns plats också för de minsta: "Barns och spädbarns rop har du gjort till en lovsång åt dig" (Matt. 21:16).
- Från orgelläktaren utgår – trots dess upphöjda plats – inga påbud men förhoppningsvis både preludier (tankar för den innevarande dagen) och postludier (reflektioner och kommentarer över vad som tilldragit sig i kyrka och samhälle). Du inbjuds att spela med.