I onsdagens TV-Aktuellt intervjuades försvarets överlevnadsexpert Jonas Månsson, som i förväg tränat de båda journalister som hållits fångna som gisslan i Syrien. Han menade att det i en gisslansituation är nödvändigt för den som tagits som gisslan att få till stånd en dialog med förövarna för att berätta så mycket som möjligt om sig själv och därigenom framstå som en verklig person med ett människovärde och inte bara som en potatissäck, ett offer eller ett objekt för utpressning. En sådan relation är nödvändig inte bara för att rädda sitt eget skinn utan också för att vinna motståndarens hjärta och sympati. Det gäller m.a.o. att upprätta en fungerande relation till sin fiende. Att överleva som människa är i hög grad att leva som medmänniska och att ge av sig själv.
Som framgår av intervjun i Aftonbladet var det också den metod som de båda kidnappade journalisterna använde sig av. Anmärkningsvärt är att de därvid gick längre än vad man kanske kunnat förvänta sig genom att förklara sig vara kristna, att de bad med knäppta händer och firade julafton genom att tända ett ljus. Det finns knappast någon anledning att betvivla äktheten i denna bekännelse i synnerhet som de inte kunnat förutse effekten av den i en muslimsk omgivning. Att de sedan också valt att berätta om detta i en religionslikgiltig svensk omgivning där allt som har med religion och i synnerhet kristendom att göra betraktas med skepsis och i varje fall som en privatsak, är ännu mer anmärkningsvärt – men välkommet. Kanske kan det fungera som ett förebud om en mer öppen attityd till religionens värde och existens i samhället.
Överlevnadsexpertens råd har djupa rötter. Det påminner om vad Jesus säger i den s.k. bergspredikan: ”Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom. Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå två mil med honom. Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig” (Matt. 5:38-42).
Det kan naturligtvis vara tvivel underkastat om man i en gisslansituation verkligen har möjlighet att påverka sin utpressare. Utan tvivel finns det situationer där gisslan är helt utelämnad åt sig själv och sitt öde. Då återstår ingenting annat än den bön som överlåter allt åt den himmelske Fadern: ”Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig, din käpp och stav de tröstar mig”. Att överleva som människa är inte bara att själv uppträda som medmänniska utan att också överlämna sig till den som själv blivit människa i Jesus Kristus, han som säger: ”Älska era fiender och be för dem som förföljer er; då blir ni er himmelske faders söner. Ty han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga”.
Se också tidningen Dagen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar