Vårt dagliga bröd

4. Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer. Det grekiska ordet epioúsios finns bara på detta enda ställe i Nya testamentet och är sällsynt också i utomkristen litteratur. Det råder därför stor osäkerhet om vad det betyder. Beroende på hur man härleder ordet kan det antingen ha en tidsbetydelse och översättas med ”morgondagens”, ”det kommande”, ”det varaktiga” eller ”beständiga” brödet, eller också kan det ha en kvantitetsbetydelse och översättas med ”det nödvändiga” eller ”tillräckliga” brödet. Möjligen kan man också tänka sig ett samband med det grekiska begreppet ousía = vara, existens, och hävda en kvalitetsbetydelse: det sanna, väsentliga brödet, ”det som är för vår existens” (Origenes). Om perioúsios betyder ”det begränsade” betyder epioúsios snarast ”det obegränsade”.

Översättningen "vårt bröd för dagen som kommer" är välfunnen eftersom den fångar in både den tidsliga och den kvalitativa/existentiella betydelsen. "Dagen som kommer" är inte bara den närmast kommande dagen utan framför allt den yttersta, ”eskatologiska” dagen då Kristus skall komma tillbaka "för att döma levande och döda" (trosbekännelsen). Bara så kan man förstå att "brödet för dagen som kommer" behövs redan i dag. Redan i dag behöver vi den andliga näring som gör oss beredda att möta ”dagen som kommer”. Inget annat bröd duger för detta än Jesus själv, som säger ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra.”

Det betyder att ”brödet för dagen som kommer” också är det eukaristiska brödet, brödet som Kristus tar, uttalar tacksägelsen över och bryter med orden "Tag och ät härav alla. Detta är min kropp, som blir utgiven för er". Mot bakgrund av detta får både de föregående bönerna om Guds namn, Guds rike och Guds vilja samt de efterföljande bönerna om prövning och befrielse från ondskan en vidare innebörd. Fader vår är inte bara en bön för vårt liv här på jorden utan i högsta grad också en bön inför vår yttersta dag.