lördag 28 september 2013

Det nödvändiga samvetet

Att kristdemokraternas riksting säger nej till samvetsfriheten är högst oroväckande. Jag håller med motionären Annelie Enochson om att man har anledning att känna sig besviken över det ljumma intresset för samvetsfrihet. Sannolikt beror det på att man inte har någon riktig uppfattning om vad samvete är. I vår subjektivt präglade kultur uppfattas samvete som någonting individuellt, ett slags uttryck för vad man "tycker".

I själva verket antyder ordet "samvete" en kunskap som man har tillsammans med andra, och det som man vet tillsammans med andra är vad den naturliga lagen säger och som finns kodifierat på många håll, bl.a. i de tio budorden. Detta "samvetande" är grundläggande för hela vår lagstiftning och av yttersta vikt. När den positiva lagen (d.v.s.. samhällets lagstiftning) tar sig uttryck i bestämmelser som står i strid mot vad den naturliga lagen säger, då är det en människas plikt att ta strid för vad samvetet säger.

"Konungen äger ingens samvete tvinga eller tvinga låta" heter det i 1809 års regeringsform". Vad som då gällde för kungen måste i dag gälla den som har den lagstiftande makten, d.v.s. riksdagen. Att arbeta för samvetsfrihet är inte att arbeta för individuella särdrag utan för att den naturliga moraliska lagen skall få vara vägledande i människors liv.

För en utförligare utredning om samvetsfriheten hänvisas till Anders Piltz ledare "Laglydig till varje pris?" i tidskriften Signum nr. 8/ 2010.

3 kommentarer:

  1. Håller med. Utvecklingen är skrämmande.
    Vet man vad man gör i KD?
    Man verkar inte veta vad detta innebär att tvingas välja
    mellan att följa sin övertygelse eller att svälta.....

    SvaraRadera
  2. Annelie Enochson undrar vem som ska kämpa för samvetsfrihet inom vården om inte kristdemokraterna gör det. Rätt svar: Sverigedemokraterna. (Fruktansvärt men sant). Men när Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson pläderade för sänkt abortgräns till vecka 12 (som i Norge och Finland) protesterade Expressens ledarsida, eftersom en del handikapp inte upptäcks förrän efter vecka 12. Dansk (och sverigedemokratisk) invandringspolitik är förkastlig - men inte dansk rashygien, tydligen. Du sköna nya värld.

    SvaraRadera
  3. Det är dessutom INTE - som det framställs som - schysst mot barnmorskekåren att alla tvingas delta i fosterfördrivningar. Förr kunde man alltid vid en förlossning tänka att just den barnmorskan som förlöser våra barn av samvetsskäl har vägrat delta vid avlivning av andras avkomma, t.ex. foster med Downs syndrom. Nu får man räkna med att alla barnmorskor även i etiskt avseende har "blod på sina händer" - och jag kan inte tänka mej att det gör det lättare att rekrytera folk till detta underbara yrke. Särskilt illa kommer jag i fortsättningen att tycka om kristna barnmorskor.

    SvaraRadera