Två dagar i rad har Svenska Dagbladets understreckare handlat om Martin Heideggers filosofi. Heidegger tillhör den kategori filosofer som till skillnad från de moderna anglosaxiska eller analytiska filosoferna inte bara intresserar sig för språket utan också för sådana frågor som meningen med människans tillvaro i världen. Den första understreckaren utgår från Heideggers genombrottsverk "Varat och tiden" från 1927. Heideggers grundtanke är den, att det är tekniken mer än vetenskapen som formar vår världsbild och som riskerar att gör oss främmande för naturens egenvärde (jfr. min blogg för den 18 maj: Kan en stubbdaggkåpa vara någonting värd?).
Den andra understreckaren behandlar Heideggers senare tänkande och tar sin utgångspunkt i en samling uppsatser av honom från 50-talet: "På väg mot språket". Heidegger menar att vår uppfattning av världen inte formas av råa sinnesdata och sinnesförnimmelser utan genom att vi befinner oss i ett dynamiskt meningssammanhang där vi redan är tilltalade från den värld som möter oss. Innan vi tar till orda har språket redan talat till oss. Primärt är talet till inte för att beteckna saker och ting utan för att organisera tillvaron. Människan talar , tänker och handlar utifrån att hon själv är tilltalad. Att tala är med andra ord alltid att svara. Också tigandet kan i detta sammanhang bli ett slags tal eftersom tigandet ger människan möjlighet till eftertanke.
Utifrån dessa filosofiska tankar kan man dra en parallell till den kristna förståelsen av skapelsen som ett Guds tilltal. "Gud sade och det skedde så". Johannesevangeliets inledning: "I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud... genom det har allt blivit till som är till och utan det har inget blivit till som är till" kan förstås inte bara som en symbol för Kristus utan också som Guds tilltal till oss. Gud talar till oss både genom skapelsen och i Kristus. Han väntar på vårt svar, vårt ja eller nej. "Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn". Heidegger menar att just människans position mellan tilltal och svar gör det svårt för oss att bryta oss ut ur det tekniska språk som behärskar oss, som formar vår världsbild och är vår fångvaktare. Därmed riskerar vi att förlora möjligheten för nya perspektiv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar