Forskning på medvetslösa?

Regeringen vill tillåta forskning på medvetslösa och har därför fattat beslut om att snabbutreda en lagförändring så att sådan forskning skulle bli möjlig. Som alltid när den gäller etiskt diskutabla frågor skall det tydligen gå så fort som möjligt så att ingen hinner reagera förrän förändringen är genomförd, och som alltid är det främst forskare som ligger bakom önskan till en förändring, inte de medvetslösa själva. Visserligen säger socialministern att individens integritet och värdighet måste tillgodoses, men vem tror egentligen att en medvetslös person har någon möjlighet att säga ifrån? Eller vederbörandes anhöriga?

Mina tvivel på det goda i ett sådant förslag sammanhänger med att detta bara är ett exempel av många på att individens rättigheter och integritet ständigt naggas i kanten till förmån för samhällets eller olika gruppers krav. Det är också utan tvekan så att teknologin styr utvecklingen i den riktningen att det som forskningen menar är möjligt att göra, det kan och bör också göras, helst utan etiska överväganden. Forskningen styr därmed vår uppfattning om vad som är rätt och fel. Det som är möjligt att göra skall också göras och det anses med automatik vara rätt att göra. Den människosyn som ligger bakom sådana tankar är en rent materialistisk människosyn, där en människas värde enbart ligger i hennes hjärnas funktioner.

Å andra sidan väcker de nya teknologierna också krav på utökade rättigheter, som kanske hotar det allmänna goda. Om den subtila balansen mellan individens rättigheter och nödvändigheten av att också ta det allmänna goda i beaktande handlar en läsvärd artikel Human Rights and Natural Law. Artikeln ger kanske inga definitiva svar men ställer viktiga frågor. Framför allt framhåller den vikten av att alltid ställa den positiva lagen, d.v.s. mänskliga lagstiftares beslut, i relation till den naturliga lagen som kommer till uttryck i människors samveten. Den naturliga lagen har sin grund i att människan som person inte bara är en isolerad individ utan också lever i nödvändiga relationer till andra människor. Ett försök till att teckna en sådan balans mellan individens rättigheter och hennes behov av grupptillhörighet återfinns i en debattartikel i DN om människors rätt att vara annorlunda.