Dona nobis pacem

"Agnus Dei,  qui tollis peccata mundi, miserere nobis". Guds lamm, som tar bort världens synder, förbarma dig över oss!

Det kan tyckas malplacerat att i samband med julens högtid påminna om offerlammet, som av fri vilja ger sig själv till försoning för världens synder. Är inte julen framför allt Jesu födelses högtid, präglad av änglarnas lovsång och glädjen över Jesu födelse? Men faktum är att denna bön till Guds lamm, som ingår som en oföränderlig del av varje mässfirande, också ingår i julnattens mässa.

Jesu födelse är redan från början korsmärkt. Om detta påminner oss den gamle Simeons profetiska ord till Maria i samband med Jesu frambärande i Jerusalems tempel på fyrtionde dagen av hans födelse: "också genom din egen själ skall det gå ett svärd". Om detta påminner oss Herodes lömska försök att genom barnamorden i Betlehem komma åt den nyfödde Messias. Om detta påminner oss också berättelsen om flykten till Egypten, som traditionellt räknas som en av Marias sju smärtor.

Agnus Dei är inget främmande inslag i julfirandet. Tvärtom påminner det oss om den djupa meningen med att fira Jesu födelse: att han är den som har kommit i världen för att som Guds lamm frivilligt ge sig själv till försoning för våra synder. Den frid som änglarna i julnatten sjunger om förverkligas först genom korset. Agnus Dei är en korsmärkt ljusstråle av Guds kärlek in i världens mörker. Därför sjunger vi också i julnatten: "Agnus Dei, qui tollis peccata mundi, dona nobis pacem", Guds lamm. som borttager världens synder, ge oss din frid!


Läs f.ö. den utmärkta artikeln av Ulf Jonsson om att också icke-troende borde välkomna Jesus och julen