Se på dyngbaggen!

I det senaste programmet av TV-serien Mitt i naturen fick vi följa forskares undersökningar av vad som driver olika djurarter att navigera sig fram på till synes förutbestämda vägar. Det gäller inte bara älgar och fåglar utan också obetydliga kryp som dyngbaggar. Dyngbaggens förmåga att rulla sin boll av dynga i en alldeles bestämd riktning visar sig vara beroende av en inbyggd kompass som rättar sig efter solens eller – på natten – stjärnornas strålning. När man experimentellt försåg dygnbaggen med en mössa över huvudet upphörde dess förmåga till orientering och den rullade sin dyngboll planlöst i alla möjliga riktningar. Den målmedvetenhet med vilken olika djurarter söker sig efter en utstakad led förklaras evolutionärt som ett led i deras strävan efter överlevnad.

Det går lätt att dra paralleller till mänskliga förhållanden. Eftersom programmet vid flera tillfällen använde ordet ”migration” om djurens förflyttningar kommer man att tänka på de flyktingströmmar från såväl Afrika som från Mellersta östern som för närvarande söker sig till Europa. Också här är det fråga om en strävan efter överlevnad och den inbyggda kompassen heter hunger, fattigdom och längtan efter fred. Det är inte precis fråga om några nöjestrippar när man ger sig ut på medelhavet i överfyllda gummibåtar utan en fråga om liv eller död.

I vår del av Europa ligger det annorlunda till. Här har vi stort sett allt vad vi behöver för vår överlevnad om man med överlevnad menar att leva tills man dör en naturlig död. Vi försöker också bevara – inte bara vår överlevnad utan vår välfärd – med id-kontroller och stängsel. På djupet saknar dock de flesta människor en mening med livet och beter sig som den dyngbagge som fått ett mössa över huvudet: de irrar omkring utan mening och mål och söker sin andliga tillfredsställelse i än det ena och än det andra utan att någonsin bli riktigt nöjd. Det är till sådana människor som Jesus riktar uppmaningen att betrakta naturens gång och inte göra sig onödiga bekymmer utan i första hand söka Guds rike och hans rättfärdighet (Matt. 6:25-34). Det finns en mening med livet och ett mål för vår strävan som går långt utöver våra materiella behov. Människan är skapad av Gud och programmerad för att söka vägen tillbaka till sin Skapare. Hon har en inbyggd kompass i sitt samvete och en karta hos honom som säger: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” (Joh. 14:6). Om vi med samma uthållighet som dyngbaggen sökte oss fram på den vägen skulle mycket se annorlunda ut inte bara hos oss själva utan också i vår omvärld.