tisdag 8 maj 2012

Tro och vetenskap

På Newsmill har nyligen två religionskritiska artiklar om tro och vetenskap publicerats,  Religion är väsensskilt från vetenskap av Anders Hesselbom och Därför är vetenskap och religion oförenliga av Patrik Lindenfors. Båda är föranledda av en tidigare artikel av Mats Selander: Historisk myt att vetenskap och kristen tro stått i konflikt med varandra. Hesselbom menar att religionen är "väsensskild" från vetenskapen men han har uppenbara svårigheter med att beskriva vari denna "väsensskillnad" består. Exemplen hämtade från Dawkins motsäger inte varandra: Att en viss president fått en stark inre övertygelse om att en asteroid dödade dinosaurierna eller att det i förtroende har avslöjats för en viss professor att en asteroid dödade dinosaurierna står inte på något sätt i motsättning till att en viss datering indikerar att en asteroid utrotade dinosaurierna. Både presidentens starka inre övertygelse och det förtroendefulla avslöjandet för en viss professor kan nämligen mycket väl vara en följd av den vetenskapliga dateringen. Inte heller kyrkans förhållande till vetenskap i gångna tider säger något principiellt om förhållandet mellan religion och vetenskap.

Det är få förunnat att göra grundläggande vetenskapliga upptäckter. För det mesta får vi förlita oss på auktoriteter för att inhämta kunskap. I den mån vi över huvud taget väljer våra auktoriteter gör vi det utifrån vad vi tror om deras tillförlitlighet. Det finns alltså ett icke ringa mått av tro redan i vår kunskapsinhämtning om vår omvärld. Det är inte annorlunda i religionen. Skillnaden mellan vetenskap och religion ligger inte i kunskapsinhämtningen utan i de frågor vi ställer. Det finns en mängd frågor som vetenskapen inte kan ge något svar på. Vad är meningen med vårt liv? Hur skall vi leva? Hesselbom framhåller på ett mycket förtjänstfullt sätt att den vetenskapliga hållningen i fråga om universums uppkomst är att den fortfarande är ett mysterium. Ett ännu större mysterium är människan själv och de frågor hon ställer om sig själv. Vem är jag? Har jag något värde? Finns det ett mål för mitt liv bortom döden? Vad är gott och vad är ont?

Både vetenskap och religion har alltså mycket gemensamt genom att de ställer frågor om människan och hennes omvärld. Men det finns frågor som vetenskapen aldrig kan ge något svar på på grund av sin begränsade metod. Människan å sin sida kommer aldrig att låta sig nöjas med de frågor som vetenskapen måste begränsa sig till. Det finns heller ingenting som säger att vetenskap och religion med nödvändighet måste vara varandras motsatser. De kan mycket väl leva fredligt vid varandras sida om man bara vill att det skall vara så.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar